Smaragdernas bok

Författare: John Stephens

Orginaltitel: The Emerald atlas

Serie: The books of beginning #1

Sidor: 352

 

 

 

Denna bok är den första i en serie i samma stuk som Narnia, Trollkarlen från oz och de olycksaliga barnen Baudelaire. Och jag tycker det stämmer att den passar en lite yngr grupp och vet att jag skulle ha älskat denna om den kom ut då jag var ung.

 

Från adlibris:

"De tre syskonen Kate, Michael och Emma lämnades på barnhem av sina föräldrar som mycket små. Hela sitt liv har de undrat vad som fick föräldrarna att lämna dem. När de sparkas ut från sitt senaste barnhem och skickas till den mystiska staden Cambridge Falls, får de svaret. Syskonen är sedan urminnes tider utvalda och speciella, och föräldrarna lämnade bort dem för att skydda dem mot en elak trollkarl. 

I ett gömt rum i den mystiske dr Pyms hus hittar syskonen en egendomlig bok med blanka sidor. Med hjälp av boken kan man resa genom tid och rum - och här tar en hisnande resa sin början. Barnen möter en ond häxa som har fångat barnen i Cambridge Falls, de möter dvärgar, vargar och magiska monster. Kampen mot häxan blir ett sagoäventyr i klassisk tappning, men samtidigt mörkt, känsloladdat och otroligt rappt berättat"

Jag gillar utformingen på boken i sig, men är inte så överdrivet förtjust i framsidan som jag nämt tidigare. Dock gillar jag verkligen att de gjort en färg per bok, väldigt snyggt!

Direkt jag börjar läsa kommer jag att tänka på Narnia, speciellt med dr Pym som bor i ett stort hus och en städerska som är lite surmulen. Det börjar hända något nästan direkt. Det är en blandning av både spänning, men samtidigt ett viktigt familjeband. Boken innehåller tidsresor vilket i detta fallet passade boken väldigt bra.

Av de tre syskonen gillade jag mintingen Emma mest, hon är väldigt tuff även om det bitvis känns som hon är lite väl tuff för sin ålder. Michael har en sor fascination för dvärgar vilket går lite till överdrift ibland enligt min smak. Kate är den förståndiga och äldst av de tre.

Min absoluta favoritkaraktär var Gabriel ( han känns lite som en Aragorn) och jag gillade kapitlena han var med särskilt mycket!

Som sagt jag tycker det är en bra och spännande bok och jag ser fram emot att ta tag i Rubinernas bok som är fortsättningen. Hade jag varit barn då denna kom ut hade jag älskat den högt.

Tack snälla Semic för exemplaret!

                                                                    Betyg: 3,5/5